Till Länsstyrelsen i Östergötland, Skogsstyrelsen i Östergötland, Söderköping kommun, miljö och hälsa, samt grannar till de framtida planteringarna.

Som flera av Er känner till driver vi sedan flera år tillbaka framgångsrika planteringar med Energiskog i Östergötland. Vi har förstått och läst i lantbrukspress att det finns en oro och skepsis gentemot planteringar av energiskog. Vi vill därför med detta brev - som skickas ut till närboende samt berörda myndigheter berätta lite mer om vårt syfte med energiskogen, hur den kommer att se ut och vad vi i övrigt planerar på våra marker. Vi hoppas på så sätt att man istället för oro ska känna sig långsiktigt trygga med oss som fastighetsägare och att man även ska se våra energiskogsplanteringar som en tillgång.

Till detta brev har vi också bifogat ett förslag från Ph Dr Gunnar Thelin som tidigare forskat i växtekologi, som visar på poppel- och hybridaspplanteringars positiva miljöeffekter och pekar på möjligheten att nyttja energiskog med poppel och asp som en klimatkompenserande åtgärd i Sverige.

Energiskog i Sverige brukar traditionellt förknippas med salix - ett snabbväxande, buskartat lövträd som, när det planteras i ensartade bestånd, bildar närmast ogenomträngliga busksnår. Vår energiskog kommer huvudsakligen INTE att bestå av salix. Det vi satsar på är istället främst poppel och hybridasp. Poppeln når normalt imponerande omfång och är ett relativt vanligt allé- och parkträd i Sverige sedan mer än 100 år. Poppeln är släkt med vår vanliga svenska asp och således ett träd som normalt växer i ett klimat likt det vi har i Sverige. Trädet påminner utseendemässigt mycket om aspen; poppelns blad är mera pyramidformade än aspens och poppeln blir ofta både högre och får en grövre stam. Hybridaspen är till utseendet närmast identisk med vår svenska asp.
Våra energiskogsplanteringar kommer, när de växer upp, därför starkt påminna om en vanlig aspskog, med den främsta skillnaden att aspar naturligt mycket sällan tillåts att bilda så stora bestånd som våra planteringar kommer att omfatta. Vi planerar visserligen att avverka vår energiskog redan när den nått cirka 20 års ålder, men både hybridaspen och poppeln växer så snabbt att de hinner bilda en relativt promenadvänlig skog flera år innan de avverkas. Träden i vår energiskog planteras i förband om 3 gånger 3 meter, vilket innebär att det finns utrymme att promenera och röra sig i denna skog. Det enda man som besökare i vår energiskog bör tänka på är att vara försiktig när plantorna är små, så att man inte skadar eller trampar ned dem. Energiskogen kommer också att gallras en gång under sin omloppstid, vid omkring 14 års ålder.
Våra energiskogsplanteringar är således tillgängliga för friluftsliv, precis som vilken annan skog som helst. Det enda som kan komma att utgöra ett fysiskt hinder är den stängsling som kan bli nödvändig där vi väljer att plantera hybridasp. Orsaken till detta är att hybridaspen är mycket attraktiv mat för viltet och därmed kräver stängsling för att inte bli sönderbetad. I de fall där vi stängslar ska vi därför försöka underlätta tillgängligheten genom grindar eller lättillgängliga trappor på utvalda ställen längs stängslen.
Vår energiskog tillför också något som det numera finns mycket litet kvar av i Sverige - nämligen lövskog. De flesta av landets lövskogar är sedan länge omvandlade till just åker- eller ängsmark.
Vi har förstått att det finns en uppfattning att våra energiskogsplanteringar permanent kommer att omvandla åkermarken till skog. Så är INTE fallet. Åkermarken som vi planterar energiskogen på kommer även fortsättningsvis att klassas som åker. Att rent fysiskt återställa en energiskogsplantering till åkermark igen är dessutom okomplicerat. Efter avverkning, stubbrytning och fräsning av jordlagret är marken åter gångbar som åker. Till skillnad från tall eller gran orsakar energiskog med poppel eller hybridasp inte heller någon naturlig markförsurning eller annan förändring som försämrar jordlagrets beskaffenhet. Tvärtom så förbättrar poppel och hybridasp istället markkvaliteten genom att de tar upp kväve ur marken. Dessutom förbättrar poppeln förutsättningarna för en eventuell framtida växtodling på marken, genom att rötterna bryter igenom markstrukturen och skapar bättre förutsättningar för vattengenomströmning samt att bladfallet ökar på jordens mullager, med mera.

Här planterar vi
Den första arealen energiskog planterade vi sommaren 2009 I Östergötland. Vi har sedan dess planterat energiskog med olika metoder nere på Kalerum 1:9 i Valdemarsvik. Vi har arbetat upp mycket kunskap i metoderna och nu önskar vi plantera på fastigheten Söderköping Gibbenäs 3:1. Vi planerar för cirka 46 hektar med planteringar till våren 2013. Om Länsstyrelsen önskar undantaga arealer, exempelvis med hänvisning till att det finns fornlämningar, så har vi inget problem med detta så länge det är på mindre arealer.
Vid anläggandet av energiskogen behöver vi vid ett tillfälle ogräsbekämpa med hjälp av ogräsmedlet round up, men utöver detta kommer inga bekämpningsmedel att användas.

Detta planterar vi också
För att underlätta för klövviltet anlägger vi också ett antal viltåkrar på våra marker. Eventuellt kanske vi också anlägger några mindre arealer vall. Vi kommer också att anlägga fler körvägar, så våra åtgärder kommer sammantaget att öka tillgängligheten på våra marker för friluftslivet.

Därför planterar vi energiskog
Energiskog med poppel och hybridasp är en marktyp som utgör ett positivt bidrag till skogslandskapet, även ur miljösynpunkt. Energiskog innebär en mycket mindre negativ påverkan på miljön än konventionell växtodling. Det är bara vid själva anläggandet av energiskogen, det vill säga under de två första åren, som marken utsätts för lika stor miljöbeslastning som konventionell växtodling. Marken behöver plöjas och harvas även när man ska plantera hybridasp och poppel. Men medan växtodling innebär en likstor miljöbelastning från traktorernas dieselavgaser och markbearbetning varje år, så kräver den anlagda energiskogen bara en miljöbelastande åtgärd - gallring - innan slutavverkningen. Det konventionella jordbruket däremot, kräver enorma mängder diesel.
Omställningen från åker till energiskog på delar av Gibbenäs marker kommer också att medföra en positiv förändring för miljön i närområdet. När de berörda åkermarkerna beskogas med hybridasp eller poppel kommer läckaget av kväve och fosfor till Östersjön att minska.
Efter avverkning har vi för avsikt att sälja energiskogen som biobränsle till exempelvis kraftvärmeverk i närområdet.

Det här har planterats tidigare på Gibbenäs och Kalerum
Vi har tidigare anlagt energiskog (10 hektar) , björkskog och ädellövskog på vår mark på Gibbenäs. Det finns också några mindre granplanteringar på åkermark, som anlagts av tidigare ägare. På fastigheten Kalerum 1:9 finns stora planteringar (128 hektar) för den som är intresserad av ett fältbesök.

Detta vill vi också göra
Vi utreder för närvarande var och hur vi skulle kunna anlägga kvävefällor och småvatten. Vi är inte klara med detta ännu och vi har en hel del kvar att utreda. Vi anser att dessa investeringar är viktiga eftersom "småvatten", har som funktion att dels tjäna som "kvävefälla" för åkrar, utgöra drivbänk för insekter, men även tjänstgöra som vatten för ett rikt fågel och djurliv. Sjöarna blir nästan alltid välbesökta av såväl fågel som olika viltarter.

Vår energiskog kan användas för klimatkompensation
Redan idag har FN och EU etablerade system för handel med utsläppsrätter, och det finns även ett alternativt system (VER) för handel med klimatkompenserande åtgärder. Och i Sverige har Sveaskog, LKAB och revisionsföretaget PWC påbörjat ett klimatkompensationsprojekt efter VER:s modell. I en rapport bifogad till detta brev förklarar Ph Dr Gunnar Thelin i Lund hur vi redan idag på ett juridiskt hållbart sätt skulle kunna börja använda energiskogsplanteringar med snabbväxande poppel och asp för klimatkompensation i Sverige.

Vår energiskog minskar markens näringsläckage
Vi har gjort beräkningar av hur mycket mindre utsläppen av bland annat kväve, fosfor och Roundup kan komma att bli på våra marker genom att åkermark omvandlas till energiskog. Dessa resultat har vi kommit fram till:

Roundup:
Vid anläggandet av energiskog på Gibbenäs använder vi ca 4 liter Roundup per hektar vid en enda giv. Vi anlägger energiskog på totalt 46 hektar. Detta innebär att vi använder 46 x 4 liter Roundup, vilket ger totalt 184 liter Roundup vid anläggandet.
Vid konventionell växtodling på de 46 hektaren på Gibbenäs skulle behandling med roundup behöva upprepas varje år.

Kväve:
Enligt Jordbruksverkets rekommendationer kräver höstvete som odlas i Västerås kommun 100 kg kväve/hektar. Detta motsvarar 400 kg av kvävegödslet Axan per hektar och år. Om vi skulle ha odlat höstvete istället för energiskog på de 46 hektaren så skulle vi således behöva gödsla med totalt 18,4 ton Axan per år - eller 368 ton under energiskogens 20-åriga omloppstid!
Vid anläggande av energiskog gödslas marken inte med någon kväve över huvudtaget - tvärtom så tar vår energiskog istället upp kväve ur marken.

Fosfor:
Vid odling av spannmål på Gibbenäs åkermark beräknar vi att marken behöver en fosforgiva om cirka 10 kg per hektar och år av gödselmedlet NP27-5. Om vi skulle ha odlat spannmål istället för energiskog på de 46 hektaren så skulle vi således behöva gödsla med totalt 460 kg NP27-5 per år - eller 9,2 ton under energiskogens 20-åriga omloppstid!
Vår energiskog kräver ingen tillsats av fosfor över huvudtaget.

Diesel:
Genom att sluta bruka marken för traditionellt jordbruk med spannmål minskar vi åtgången av diesel dramatiskt.

Norrköping den 30 januari

Vänliga hälsningar

Jonas Wahlström
AB Hvalfisken
www.hvalfisken.se

Bilaga: ecobalans-klimateffekter-vid-odling-av-poppel-eller-hybridasp-pa-akermark-1.pdf